ellismamma

Tjofräs !

Jaha vad har hänt i våra liv sen sist? Ja inte mkt men ändå för mkt om man säger så.
Jag har varit lite i stallet, ridit fina Natazha o det känns som vi kommer längre o längre  för var gång. Ridit ut mycket de senaste gångerna o i måndags red jag henne på banan o då var hon jättehärlig, förutom i vänster då hon e jobbig där ;) Men hennes ägare hade ridit dagen innan så de hjälpte nog också så hon inte vart så stel :)
Ska ditt imorgon o rida ut med Pernilla, ska bli härligt. Hoppas på ett varmt o soligt väder och en snabb uppfriskande galopp ! :D Men jag e glad bara vi kommer ut <3

Ja sen i helgen, torsdag till lördag vart de ju festivalen. Var där varje dag! :D Älskar HBG festivalen, stämmningen o allt. Bara gå där, träffa folk och chilla. Flyta in i mängden lixom !! Ellinor red ponnyridning, i spöregn men lika kul tkt hon det var för de! :D haha. 

Idag har varit en mindre bra dag, vi fick först ett avslag från f-kassan om förhöjning av mitt vårdbidrag till Ellinor, jag lever på 4ruttna tusen kroner och jag menar, vad är det för inkomst? Inget. Så jag blev väldigt ledsen o besviken. Grät lite och svor en massa. Inte nog med det så senare får vi ett brev från bjuvs kommun där jag får ett jäkla avslag på assistans ersättning till Ellinor. Jag är så trött på de. Kommunen sa, sök vårdbidrag så får du helt det har du rätt till. Men f-kassan säger hon är för lite o inte kräver så mycket bla bla bla. Detsamma sa de om assistans ersättningen, att hon e så liten så hon behöver redan mkt omvårdnad, men de dem inte fattar är att Ellinor kräver ju MÅNGA timmar EXTRA för hon e sjuk, vilket ett friskt barn inte behöver. Nej, de tyckte de föll under "föräldrar ansvaret", jo självklart man hallå? Varför finns erättning om man inte kan få de när man har ett FUCKING SJUKT BARN? Jag är så trött på alla system, här sitter jag med en kroniskt sjuk dotter som är så pass sjuk att hon inte kan gå på dagis pga infektionsrisken vilket gör jag inte kan arbeta eller studera. Jaha, nu då? Ska jag sitta hemma o ruttna o leva fattig liv för jag inte får den rätt jag är rättfäldig till? Nej vetuvad, jag är så ARRG!! Men mest ledsen, jag känner mig så hemskt sviken av systemen. Så utlämnad. Så ensam. Jag har ingen o prata med, ingen som förstår. "Det löser sig", nej de gör ju inte det? HUR ska de lösa sig? Mina tankar e nu o sätta ellis på ute dagis så jag kan hitta något jobb men i det långa loppet förstör jagför henne då hon utsätts för infektioner o de gör henne bara sjukare o sjukare var gång. Vill jag riskera de? Nej. Så jag har sånt krig i huvuet just nu så jag håller på o kolapsa. Jag orkar inte tänka längre, jag vill leva. Är det så svårt o förstå?

Jag måste vara dömd till olycka o misslyckande. Det är sjukt. Men bara o vänja sig....

xoxo J