ellismamma

Jaha nu var helgen över.
Var på dop igår, trevligt trevligt!
Pluggade en hel del igår kväll också, dutti Jenny! :D

Idag var mamma, pappa och jessica på besök :D Roligt roligt! :D hihi <33

Sen när dem åkte började vi fixa i lägenheten, packa om saker så man vet vart allt är.
Emil hade vatt på ikea och köpt ett skrivbord till mig, flyttlådor och röda fina lådor att lägga saker i.
Så vi håller på för fullt, men emil e iväg på jobb så just nu står de still. Ska gå ut o se om jag kan göra ngt ändå :)

Men ha de gött alles! xoxo J


& föresten, jag har världens sötaste unge :D <3 gladaste med för den delen ;)

Gjorde upp mediciner för en hel vecka framöver, pust!

Blev en hel del....

Den vita är antibiotika och resten typ vitaminer, men de mörka sprutorna är ikke mediciner utan något som heter NONI som jag ger henne utöver, de är massa vitaminer och liknande. Sen hon börjat på de har hon blivit mycket piggare och hon har lättare för att bajsa :) !

Ja, då var de fredag igen. Tiden går verkligen jättefort...!
Idag åkte jag & emil & ellinor runt och fixa massa, väla, ikea, expert, maxi, familia och lite sånt.
Trevligt trevligt :)
Sen släppte Emil av mig hemma innan han drog till jobb så får vi se hur länge han blir borta ikväll ^^

Imorgon ska vi på dop för lilla Isabelle. Ska bli kul.

Annars inget nytt, gjort de vanliga, diskat, tvättat o sådär :)

Ha de gött alles, xoxo J

Ett inlägg till minne av min kära mormor som gick bort i cancer den 28oktober 2009.

Även om man var förberedd kom det för hastigt, för fort. Det var inte hennes tur än enligt mig.
Det går inte en dag utan jag tänker på henne, undrar vart hon är nu.
Jag önskar så hon kunde finnas här med oss, se Ellinor växa och utvecklas. Gammelmormors guldfisk.
Det är bara så svårt att acceptera när någon tas ifrån en på ett sånt vis. Det är inte rättvist.
Men nu lider hon inte, hon har inte ont. Hon ser oss från sin sida nu, och hennes närvaro känner man av ibland.
Älskade mormor, jag saknar dig och tänker ofta på dig. Hoppas du vet hur saknad du är!
Jag älskar dig och när guldfisken blir så pass stor ska jag berätta allt om dig, vilket underbar mormor jag hade.

Torsdag idag, och gissa vad som stod på schemat? Jo hämta den nya bilen :D hihi!

Så Emils mamma kom och hämta oss vid elva tolv tiden så körde hon oss in till stan så hämta vi den :D'
Redigt nice, så nu har vi en splitter ny Kia Ceed ! :D Redigt gött.
Sen åkte vi till firman, sen åkte vi och åt, tillbaka till firman. Sen åkte vi till mormors lägenhet så jag kunde

Hellojsan alla! :)

Igår skrev jag inte i knooow, men hade lite annat för mig. 

Så igår skulle vi vatt på BVC & föräldrar grupp men vi hann inte för emils jobb, what ever. Vi dör inte ^^
Sen vid tolv kom Emils mamma med Ronja så skulle vi passa henne för hon skulle till Lund med Ida :) 
Men sen när Emils mamma kom och skulle hämta Ronja ville inte hon hem så hon fick sova här, hehe :)
Så vi åt mat & godis, kolla tv, spela på datorn och lekte med Ellis.
Sen sov Ronja med Ellis i Ellis säng, haha gulligt! :D

Sen idag kom Emils mamma & hämta henne vid tio tiden sen kom mamma & hämta mig vid elva så körde vi och hämtade jonas & jessica sen åkte vi till väla :D
Fick jättefina kläder till Ellis, vårklänning bland annat, superfint! :D Tack mamma <3<3<3
Så hämta jag mina tallrikar jag fick på dopet som jag lämnat in för gravering, blev superfint!
Sen bjöd mamma på Max sen körde hon mig hem :D

Glömde ju helt och säga att idag blir Ellinor 4månader!

Tänk så fort tiden går, min lilla skit har ju blivit stor nästan ;)


Här kommer en bild från BB :) <3

xoxo J

Jahapp, ny vecka nu då. Står en del på schemat!

Här har de vatt lite dött de senaste dagarna märkte jag, hehe.

Asså seriöst, jag gillar och plugga helt plötsligt haha!

Lämnat in fyra uppgifter nu på några dagar, och redan gjort klart en kurs! :o

Såg en dokumentär häromdagen om just CF. Två tioåriga flickor varav den ena fick nya lungor och den andra stod på väntelista. En tjej i 20års ålder som sa nej till lungor och dog 11dagar efter intervjun.
Just när jag såg de kändes de väl inte så mycket men efteråt satte tankarna självklart igång. 
Det är så lätt att låtsas som allt är okej, som de inte tynger en alls längre. Men de gör de. De ligger där under ytan och bubblar. Gör sig ständigt påmind. Och när jag såg detta undrade jag hur dålig Ellinor skulle bli.
Om hon skulle behöva nya lungor, om hon ens skulle gå med på de då. 
Tanken på att kanske behöva mista henne innan hon fyllt tjugo dök ju upp, och det är väl i såna tillfällen man blir fruktansvärt svag. Kanske därför jag varit så hängig de sista två dagarna, för de blivit för jobbig och vara vaken och tänka. Jag gör ju gärna de, sover bort tankar och känslor. Eller musik i öronen och så högt att de inte går och tänka.
Ibland, visa dagar, så slår de till plötsligt. Slår omkull en, ner på knä och piskar en hejvilt. Allt jag vet vi står inför, alla jobbiga dagar, alla omgångar på sjukhuset, alla mediciner, alla tårar, all smärta. De kan få en och bara vilja ge upp. Det känns jobbigt. Men samtidigt så finns där en styrka, en vilja, ett hopp.
Styrkan finns i kärleken till Ellinor, Viljan om att ge henne ett bra liv, hoppet om att hon inte blir så hårt drabbad. "Ingen cf sjuk blir lika dålig som den andre"
Jag bara hoppas och ber att Ellis får en mild version, att hon slipper byta lungor, slipper ligga på sjukhuset jämt.
Jag ångrar inte min älskade Ellinor, men jag ångrade att jag inte kollade upp mina gener innan jag valde o skaffa barn. Men hur lätt är det när jag inte trodde att de fanns hos oss, ingen i min familj har haft CF sen innan.
Så detta är fan bara otur, gud vill mig nog redigt jävla illa på nått sätt...

Så att se den dokumentären var väl både bra och dåligt. Bra var väl för man ställer in sig för de värsta, förbereder sig för mista sitt barn. Men hoppas på de bästa, hoppas hon klarar sin fajt!
Men det är bara så fel, tanken att behöva begrava sin dotter. Usch, nej jag vill inte. De får inte ske, snälla! :'(

Jag kan ibland vakna av att jag skakar och gråter. Det är hemskt, vaknar av hemska mardrömmar. Hur Ellinor går bort, hur hon blir så sjuk att de är något hemskt. Jag är så rädd för vad framtiden ska föra med sig. Så jag lever dag för dag, för klara denna börda är nog de lättast. Ta vara på varje ögonblick.

Men vad ska man göra? Hon är min dotter, och jag älskar henne mer än något annat.

Tjeena! :)

Idag sov jag & Ellinor mestadels fram till en tolv ett. Jag har verkligen jätte hängig och trött, tydligen Ellis med:P
Mat, sova, mat, vaken ett tag sen sova igen haha :P Men de var behövligt de oxå.

Sen åkte vi till vårdcentralen till halv två, men de hade blivit missförstend skulle vatt där halv tolv men hon fixa in oss endå:D Så läkaren kolla hennes bula och kände o klämde typ. Sen ringde hon runt inget svar så hon skulle fortsätta ringa o sen återkomma till oss. Så får vi se vad som händer :)

Sen åkte vi till Väla & byta mina skor jag köpta för en vecka sen, klacken gick av i söndags :S CP! Men jag fick helt nya :D Tkt jag var riktigt snällt, så de löste ju sig. Så gick vi runt där lite sen gick vi till IKEA :)
Kolla lite och Emil köpte en sån stol till Ellis så hon kan sitta vid matbord o liknande, skitbra! Hon älskar den redan haha. Eftersom hon e så glad av att sitta upp och vara med runt en så passa de ju super hehe.
Sen åkte vi inom Emils mamma och snacka för de skulle snacka om dehära med bilen o skit. Sen hem och nu sitter jag här och Ellis leker med saker vid bordet, haha gullunge!

Emil e hos richard o roar sig, haha :)

Har även vikt & hängt lite tvätt, haha :D Intressant va? :P

Ja just de, vi har börjat ge Ellinor Semper 2, ca varannat mål får hon de. Hon blir mer mätt på de än 1an så de verkar ju bra. Plus de finns stora paket av 2an så ska bli skönt o komma över på den nu :)

Aja nu ska jag leka lite med Ellis sen när hon somnar ska jag sätta på musik och plugga lite hade jag tänkt, om jag orkar xD Annars lär jag väl spela lite tv spel haha :P MEn de blir nog bra både och ;)

Ha de gött alla! xoxo J


ps. JAG VILL ATT GOSSIP GIRL BÖRJAR IGEN !!!!! :'( ds

Idag har inte hänt för mycket, åkte hemifrån med Emil vid halv två tiden.

Hejsan hoppsan!

Tjolahopp alles!

Igår hämtade mammaMax & Ellinor vid ett tiden så städade jag & Emil hela lägenheten, mkt fint blev de :)
Sen åkte vi & handlade lita. Sen hem igen :)
Sen fixa jag mig och sånt skit ni vet och vid sju åtta kom aleks, richard, theresa och andreas :)
Så förfesta vi lite här hemma och sen drog vi in i staaaaan :D
Jag hade riktigt kul, träffa även Tess & Catta snabbt i stan :) <3
Mikaela bjöd på nån jävla konstig shot, min tunga brann typ 20min efteråt haha redigt sjukt xD
Men jag hade de kul synd vi drog hem så tidigt dock men men sånt händer ;)
Nästa gång hoppas jag på lite längre utgång haha :) Men nu de blir typ lääänge eller nått haha.

Ellinor var hos mamma till idag då, tack tack <3
Så mamma kom hit med henne vid typ ett två tiden :) Min lilla mysbebis <3
Så idag har jag inte gjort så mkt, städat undan och sånt skit. Sen mest softat.
Vi gick till affären en snabbis också, mys. Skönt med frisk luft hehe.

Aja, de var väl allt. Ha de göttis alla ! 

xoxo J

Hellu!
Redan torsdag, tiden har gått fort!
Idag har jag bara vatt hemma, mådde inte alls bra imorse kände mig jätte hängig och sådär.
Så jag låg mest och sov med Ellis i soffan hela förmiddagen.. Mys!
Sen var farmor och faster på besök ett litet tag.

Annars har de inte hänt ett skvatt. :P

Imorgon kommer mamma & hämtar Ellis vid tolv tiden, snyft <3 Nej men de blir nog bra, ska bli skönt o komma ut och träffa maasssaa folk, verkar som alla jag känner ska ut imorgon, haha :D Aja :D

Så imorgon skriver jag inget troligtvis :P Men ha de gött alla!

xoxo J

Hejhopp i lingonskogen.

Idag åkte jag med Emil in till stan vid tio tiden på morgonen, hem till mamsen. Så var jag där ett par timme och klockan ett mötte jag Veronika & Mathilda på knutan. Ellis fick vara några timmar hos mormor :)
Så drog vi vidare till Väääla :D
Gick runder o glodde lite, käka sen började vi leta på allvar. Men efter mycket om och men hitta jag allt jag skulle ha :) En svart klänning, svarta stövlar, underkläder & ett halsband :D Plus en jaktlina på 15m till max så han kan ströva runt utanför utan jag måste hålla uppkik på honom alltid. Gamle geten <3
Så vi hade en mkt trevlig dag med mycket snack och skratt :D hihi!
Sen åkte Veronika iväg med nårra och Emil kom och hämta mig och Mathilda. Körde Mathilda hem efter vatt o lämnat en bil och lite sånt. Sen hämta vi lilla Ellis och nu e vi hemma :)

Jag e riktigt trött i benen, haha. Huvudet är också helt slut!
Men är nöjd med dagen i alla fall. Ellinor ligger på soffan och sussar gott, Emil åkte precis iväg på ett jobb så jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu faktiskt.....

Så imorgon är de egentligen djursjukhuset men tror jag skippar de imorgon. Stannar hemma och försöker plugga lite istället. Missar knappast ngt eftersom där e så lite göra för tillfället.
Mysdag med Ellis haha <3

Aja de får vara allt för nu :) Ha de gött alla. Släng gärna en kommentar så blir jag glad :D

xoxo J

Det känns som igår när jag fick reda på jag var gravid. Tiden har rusat fram. Men ett tag kändes det som allt stod still.
23november, när Ellinor blev diagnotiserad Cystisk Fibros. Känslan jag kände då sitter kvar ännu, den kommer nog alltid finnas med mig. Känslan av maktlöshet, sorg och förtvivlan.
Jag vägrade tro att hon var sjuk förens en läkare sa de, jag skyllde på annat. Jag ville inte tro. Jag hoppades hon bara var svår att få upp i vikt. Men när vi körde in i Ekeby efter varit i Lund på sjukhuset och gjort svettestet så ringde Emils mobil och det var läkaren från Lund. De märktes på Emil direkt att något var fel och när han la på slängde han mobilen i instrumentbrädan där fram. (Louise körde han satt bredvid).
Mina ögon svämmade över. Tårarna rann och för en sekund kände jag inget. Min dotter, min av alla.
Hur kunde detta ske, varför just vi? Varför just hon? Min älskade Ellinor av alla....
Jag klandrade mig själv, jag gav henne denna sjukdomen. Jag bär den jävla genen det är mitt fel.
Jag var så ledsen, jag grät så fort jag var ensam. Stod på mig när jag var runt folk. På toaletten, om natten, ute med hunden, ensam hemma. Tårarna tog aldrig slut. Sakta men säkert gick de över i ilska. Jag förstod inte hur de kunde drabba oss och jag ville slå sönder allt som kom mig nära. Jag hade sånt känslokrig inom mig.
Ibland när vi satt i soffan och hon bara brast ut i världens leende började jag storgråta. Kunde inte förstå.
Men nu har jag accepterat läget, hon är inte mindre värd eller mindre älskad för denna sjukdom. Det är min dotter, oavsett hon är frisk eller sjuk. Jag älskar henne lika mycket oavsett vad.
Hon är speciell på alla sätt och vis. Alltid glad.

Hon har lärt mig att inte ta något för givet på ett helt annat sätt än förut. Hon har gett mig en styrka jag inte haft förut. Hon har gett mig en motivation till att ge henne ett liv hon förtjänar mer än många andra.
Hon kom till denna världen för en anledning. I allt finns det en anledning och även om denna är väldigt jobbig och tuff så måste man tänka positivt.
Hon är välutvecklad och positiv. Glad och leksam. Social och bara helt bedårande. 
Hon har allt jag någonsin önskat, min älskade dotter.
Hon ligger ömt invirrat i mitt hjärta, långt in där ingen kan ta henne ifrån mig. Jag älskar henne vilkorslöst och skulle kunna ge henne mitt liv för skona henne helvetet hon står inför.

Skulle någon någonsin säga ett ont ord eller röra henne kommer de få smaka på min vrede. Jag ska tvinga dem gräva sin grav sen slänger jag ner dem där och fyller upp skiten. Där är redan en person som dragit in min älskade dotter i något hon inte borde. Jag kan ju lova er att denna brud ligger illa till.
De är kanske inte jag som gör något, de kanske är jag, vem vet.

Ja många av er läsare har undrat varför jag skrivit så konstigt på sista tiden men nu ska jag berätta varför.
För egentligen handlar det om en enda person, en brud. En psykiskt sjuk brud i mina och fleras ögon.

Det hela började bakom min rygg i oktober november månad någon gång. Emil träffade en tjej bakom min rygg. Han våga inte berätta för han visste inte hur jag skulle reagera. Sen mådde han fruktansvärt dåligt tydligen också, jag märkte också av de för han stötte bort mig och Ellinor rätt mycket. 
Han sökte tröst hos någon, försökte hitta någon och prata med. Det var här denna psykobrud kom in i bilden.
Det gick för långt det har Emil erkänt, men aldrig hela linan ut för han insåg vad som höll på att ske och stoppa de. Denna brud hade då vid detta laget blivit kär i Emil så klart, Emil är en underbar kille så inte konstigt egentligen. MEN hon visste han hade tjej och barn. Då är man väl inte så dum och faller, jo hon var.
Jag fick reda på det hela när jag av misstag råkade se att han fått sms och läste, det då från henne och jag kunde inte dy mig utan gick in i inkorgen och läste vad mer hon skrivit. På så sätt kom de fram. Jag konfronterade Emil och den vägen gick de.
Han bad denna brud att lägga av, att sluta smsa och ringa honom mer för han ville inte mer. Jag & Emil låg flera nätter och prata om denna sjuka brud. Hon är året äldre än oss men beter sig som en fjortis.
Han berätta att han tyckte hon var jobbig och berätta de var mig han älska och ville vara med, att hon var ett misstag typ.
De gick några veckor och hon fortsatte ringa/smsa och jag började tappa tålamodet. Så tillslut hörde jag mig runt, fick tag på hennes nummer och msn. Sen konfronterade jag henne, försökte vara normal så vi kunde sluta detta utan krig. Folk som känner mig att de ska mycket till för jag ska bli såhär elak som jag just nu är. Det hände mycket sällan, inte ens Emil har fått uppleva det ännu. Men nu lär han göra det.
Jag hitta även henne på bdb, hon snokar ju så klart både här på min blogg och på min bdb. 
För två veckor sen ringde hon och hennes polare på fyllan hem till oss. Från tio till ett på natten. Vi har ett spädbarn som sover då, vilken normal människa gör då så? Men iof hon är ju inte normal.
Jag lackade rätt rejält. Men Emil & jag klarar oss alltid för vi är starka tillsammans så hur hon är försöker kommer hon inte lyckas sabba mellan oss. De är byggt för att hålla.
I lördags ringde hon igen, och smsa. Emil har tagit bort hennes nummer så jag såg inte det var hon som ringde hade jag sett de hade han inte fått telefonen av mig eftersom jag gav den till honom då han låg och sov på soffan.Men eftersom han hade jour och hans telefon ringer så ofta då gav jag den till honom utan att reagera på numret. Men sen var de igång. Hon ringde och sms hela kvällen sista var väl runt midnatt tror jag. Jag vet inte jag lät Emil sova själv i sovrummet för Ellinor behövde sova så vi la oss på soffan.

Såhär har de varit i flera veckor nu, om inte månader. Hon har både terrat mig och emil på varsina mobiler. 

Yes igår uppdatera jag inte sorry :P

Var med mamma hos kusinerna om sånt informations grej om Herbalife, ett skitbra bantningsmedel som jag ska börja på när mitt vårdbidrag kommer igång eftersom de kostar ca 1000kr per månad. MEN man går ner, och jag måste looosa lite kg innan sommaren :) Vill bli fin igen!
För gjorde sån kroppsmätning och jag har skitdålig förbränning och enligt den är jag 33år. Kul i jul, haha.
Aja, så om någon månad eller nått börjar jag så då blir de nog bra, kanske min stressmage försvinner också. Plus mina matvanor borde bättras. Äter typ 1gång om dagen ibland två. Ikke bra.
Men de löser sig :D 
Man får tydligen rätt bra energi av de pulvret också, och de smakar jättegott! :D haha här ska de bantas ;)

Jaja sen åkte jag med mamma hem och åt hos dem sen körde hon mig hem igen :)
Myspys på de <3

Idag har jag & Ellis haft en mysig hemdag, sovit mestadels av dagen haha. Soffpotatisar :P hihi. Mys på de faktiskt.
Vi hade faktiskt lite andningsgympa framför tvn hahahahaha x)

Men men, imorgon ska vi till BVC tio över två så ellis får sin spruta i benet, stackarn ! <3

Aja, ha de gött alla xoxo J

Tjenixen alla.
Han tyvärr inte skriva igår, hade fullt upp:D
Åkte till Barn & Ungdomsjukhuset i Lund vid nio, andningsgympa 10.00, gick bra. Ellis blev lite arg bara för hon blev hungrig mitt i allt, haha :) Sen blir jag irriterad på allt deras tjat, suck asså! :S Förlåt mig för jag inte vill trycka på min dotters bröst för hjälpa henne ta djupare andetag :/ De känns inte bra för mig... 
Aja, 11.00 var de läkarbesök. Ment hon skulle tagit spruta men vaccinet hade inte kommit så hon får ta de nästa vecka på BVC istället :) Så var det den jobbiga läkaren idag, suck. Massa frågor och snack hit och ditt. Aja, jag överlever. En gång i månaden är ju inte så mkt! 
Sen åkte vi hemåt. Och vi blev äntligen beviljad bilstöd, så vi får 60.000kr av försäkringskassan till en nya bil, men vi lägger det som handpenning och letar i klassen för de dubbla beloppet :P Men de e ju ett måste, vi måste ha den minst 9år innan vi får göra av med den :s Så nu letar vi bil för fullt! :) Ska bli skönt och få något större och bättre, så slipper vi oroa oss om en de ena än de andra!
Men sen började Emil jobba halv fem så han lämnade av mig & Ellinor innan dess hos pappa. Så var jag där till sju sen hämta emil bara mig så Ellis fick lite extra tid hos morfar och moster.
Var med emil på ett jobb sen körde vi hem och däcka :) 

Idag kom pappa och jessica med ellinor vid tolv tiden. Myyys så var de här till fyra fem tiden. Vi spelade lite xbox, fikade och sånt mys :D Alltid kul <3 
Så just nu ligger Ellinor och sover på soffan och jag sitter här och lyssnar på musik..
Ska fixa lite mediciner till de närmsta dagarna hade jag tänkt medans musiken står på och spelar. 
Hon ska börja på ny antibiotika så måste mäta upp ny sån och sånt skit.

Aja, imorgon hämtar mamma mig vid ett så ska vi iväg i alla fall :D

Ha de gött alla, xoxo J

Inatt sov Ellis lite oroligt, vaknade av att hon låg och smågnällde och jollrade om vartannat vid två. Men hon fick nappen sen somnade hon om. Så sov hon till tio i sju :) Dutti <3 Sen vid åtta körde Emil mig in till mamma så jag fick hämtat mina skor sen körde han mig till djursjukhuset i Hbg. ÄNTLIGEN har jag kommit igång med min praktik där. Sjuuukt kul. Underbart att få träffa människor och få komma bort några timmar. O alltid kul o hålla på med hästar, synd de är sjuka men de gör de ju lite intressant så sätt.
Så var torsdag och ibland någon helg ska jag vara där terminen ut, spännande!
Efteråt kom Emils mamma och hämta mig och körde mig hem där jag blev mött av Emil & Ellinor. Emil har passat Ellis själv hela dagen, dutti pojke ;) haha <3
Och han hade städat hela huset undetiden också, dutti igen! haha.

Tisdag idag, suck. Känns som alla dagar flyter samma litegrann :S Jobbigt.

Vafan kan inte denna jävla helvetes snön försvinna för? Orkar inte med det längre!
Vill ha vår & sommar så jag slipper sitta här inne och ruttna borta!!!!!!!

Åh jag orkar bara inte.. Jävla kuksnö dööööööööööööööööööö.

Ellinor har precis somnat i soffan efter ett skönt bad. Men hennes balja börjar bli för liten :/ 
Aja, sen rinner hennes ena öga massvis och kommer gul gegga när hon sovit. Det är de ögat där den dumma bulan sitter så man börjar ju undra. 
Sen har hon röda prickar på nästan hela kroppen. Men tror det är värme utslag för hon svettas för minsta lilla. Så hon har bara på sig en kortarmad body och strumpor.

Aja, jag har sovit skitkasst inatt. Var skittrött när jag gick och la mig men så fort jag la mig i sängen kröp sig den jävla ångesten på och jag kunde fan inte sluta tänka. Blir så frustrerad. Så jag har sovit och vaknat stup i kvarten hela natten, sen vaknade Ellis redan vid halv sex imorse så gick jag upp då och gav henne mat sen satt vi vid tvn ett tag och till sist gick vi in och la oss i sängen tillsammans.
Men allt känns så konstigt, så tillgjort på något sätt. Jag kämpar & kämpar men ändå känns nästan allt fel. Vissa dagar vill jag bara kurra ihop mig som en liten boll och glömma att jag existerar. Glömma allt som hänt.
Samtidigt är jag rädd, fruktansvärt rädd. För jag vill så gärna få detta & bli bra igen men är rädd för de inte går. Jag är rädd för det är försent, att det gick för långt. Jag är väldigt bestämd av mig, och jag vet vad jag vill. Men jag vet faktiskt inte om jag klarar de. Jag vet inte ett skit. Jag ligger om nätterna och grubblar som en jävla filosof och bara ser hur timmarna rusar. Och för var dag som går blir jag tröttare och tröttare. Ändå går jag upp och kämpar på som en elitsoldat. Jag gör i och för sig inte mycket, gör allt Ellinor behöver och lite i hushållet. Max har jag fått börja gå ut med efter vad som hänt men de blir inte många rundor och inte långa heller. Känns mig så dålig där asså. Han förtjänar bättre min älskade lilla vovve.
Det ändå jag kan säga jag är stolt över det är Ellinor, att jag orkar henne. Men samtidigt är de inte så konstigt. Hon är min dotter, mitt allt. Jag kämpar dubbelt där med eftersom hon har den j*vla sjukdomen också.
Men jag har accepterat det och jag ser henne inte som sjuk många gånger. För jag vet att hennes prognos ser bra ut eftersom vi kunde diagnotisera henne så fort. Men man ska ju vara beredd, de blir inte bättre så att säga.
Just nu kryper jag också på väggarna, orkar inte sitta här mycket längre. Denna veckan har ikke börjat bra. Och jag våndas redan inför helgen. :/
Så trött jag är på alla dessa känslor. Så trött på att inte kunna luta mig tillbaka och känna att jag lever så som jag vill och drömt om. För detta är verkligen inte vad jag drömt om, att bo i en jävla håla, få ett sjukt barn och sen problemen mellan mig och emil. Vilken härlig dröm asså, not.
Jag vill bara hitta en dum jävla lägenhet i bjuv eller helsingborg så jag kan börja leva på nytt. För jag har fan dött under tiden jag bott här ute. Dels för isoleringen och dels för en viss fitta sabbat sjuukt mycket.

Suck, där är så mycket jag vill säga men jag får aldrig ut orden när de väl kommer på tal. De blir bara fel. Jag vet ju inte vad jag ska tro eller tycka. Önskar så jag kunde spola tillbaka tiden och göra saker ogjort. För en sak är jag väldigt säker på, hade jag inte haft Ellinor och detta hade hänt. Då hade jag inte varit kvar, då hade jag stuckit för längesen. Och de skrämmer mig. Jag vill inte bli den som är kvar bara för barnet. Men samtidigt är jag inte de, jag älskar ju han och nån stans tror jag han älskar mig också eftersom han också står kvar. Trubbel bubbel på hög nivå kan jag väl lugnt säga.

Mest av allt hade jag velat flytta till stockholm. Men kan inte ta ellinor ifrån mamma & pappa. Aldrig i livet. De finns bara inte. Så jag får väl lära mig och leva med det som hänt och börja bygga upp allt pånytt. Ikke lätt men jag tror vi klarar de med tiden. De får väl ta den tid de behöver, de tårar som behövs och den ångest som krävs för såren ska läka. Svårare är de väl inte, eller vad vet jag. Detta är något av de svåraste jag någonsin vatt med om faktiskt. Och det är nog inte många som förstår de tyvärr.

Men men livet är som de är, allt sker för en anledning. Synd man inte vet varför alltid. "Gud utsätter oss bara för de han vet vi klarar av", men samtidigt så tror jag inte ett piss på gud men de är vettigt ändå på nått sätt.

Aja ska sluta tråka ut er. Ska hämta posten och rasta Max snabbt medans lillan sover. 

ha de gött, xoxo J